Rutiner
Ett schema på kylskåpet hjälper bara om någon tittar på det. Så gör ni ett som barnet faktiskt använder, och så vet ni när ett bildschema passar bättre.
Ett veckoschema för barn fungerar när barnet har varit med och gjort det, när det bara visar det som skiljer dagarna åt och när det sitter där barnet står på morgonen. Från ungefär nio år räcker ofta en enkel tabell med veckodagarna. Yngre barn har mer nytta av bilder.
Söndag kväll, någon gång efter middagen. Det är då det brukar komma fram att simningen ligger på tisdag i stället för onsdag den här veckan, att utflykten har flyttats och att någon har lovat att baka till klassfikat. Alla i familjen sitter på en bit av informationen, och ingen har hela bilden.
Ett veckoschema löser inte allt det där. Men det samlar det på ett ställe där barnet också kan se det.
Inte alla barn. Ser veckorna likadana ut och vet barnet redan att det är idrott på torsdagar, så blir ett schema mest en lapp till på kylskåpet.
Det gör mest nytta när veckorna skiljer sig åt. Träning olika dagar, två hem, en termin full av prov, eller ett barn som tycker det är jobbigt att inte veta vad som kommer. Ett annat tecken är att de vuxna svarar på samma fråga varje morgon. "Är det simning idag?" klockan 07.15 brukar betyda att det är dags.
Det finns tre vanliga sätt att göra det. De passar lite olika barn och åldrar, och många familjer blandar.
[kort: schemavarianter]
En vanlig blandning är ett veckoschema på kylskåpet och en kort lista för morgonen vid ytterdörren. Veckan och morgonen är två olika frågor, och de behöver inte stå på samma papper.
Börja med det som är fast, alltså skolan, träningarna och sådant som händer samma dag varje vecka. Lägg sedan till det som är annorlunda just den här veckan: ett prov, en utflykt med matsäck, en kväll hos mormor.
Gör det tillsammans med barnet. Det låter som en formalitet, men det är nog det som gör störst skillnad. Ett schema man har fyllt i själv är ens eget, och det är betydligt lättare att titta på än ett som någon annan har satt upp. Låt barnet skriva, välja färger och bestämma var det ska sitta.
Skriv mindre än ni tror att ni behöver. Ett schema som ska rymma allt blir en vägg av text som ingen orkar läsa. Det som händer varje dag behöver inte stå med. Tänderna har sällan förtjänat en egen ruta.
Klockslag behövs bara där de spelar roll, som när träningen börjar 17.30 och någon ska hinna äta innan. Resten räcker det att veta vilken dag det gäller.
Häng det där det används, oftast i hallen eller på kylskåpet, i barnets höjd. Ett schema som sitter där ingen står på morgonen är mest dekoration.
Det som brukar hålla ett veckoschema vid liv är en kort genomgång inför varje vecka. Söndag kväll fungerar för många, gärna med schemat på köksbordet. Vad händer den här veckan, vad ska med vilken dag, och krockar något.
Det tar sällan mer än tio minuter. Det är också ett bra läge för barnet att säga vad som känns jobbigt den här veckan, innan det är jobbigt.
Låt barnet leda genomgången så fort det går. Den som själv har läst upp att det är gympa på tisdag har lite svårare att bli överraskad av gympapåsen.
Med två hem blir veckoschemat extra användbart. Skriv ut i vilket hem barnet är varje dag, och vad som behöver följa med vid bytet. Laddaren och den där tröjan brukar vara de som blir kvar.
Har båda hemmen samma sorts schema, eller i alla fall samma upplägg, slipper barnet hålla två system i huvudet. Det behöver inte se exakt likadant ut. Det räcker att barnet känner igen sig.
Papper syns hela tiden, behöver aldrig laddas och går att rita på. Ett digitalt schema följer med i fickan och kan uppdateras av flera vuxna, men det kräver att barnet har en egen skärm och faktiskt tittar på den. Många familjer har båda: papperet i hallen och det som ändras ofta i telefonen.
Det händer nästan alla. Efter några veckor sitter schemat kvar, men ingen läser det. Oftast har det blivit för mycket på det, eller så har veckorna ändrats medan schemat stod still.
Gör om det med barnet, stryk hälften eller ta en paus över ett lov. Ett schema som slutat fungera betyder bara att det behöver göras om.
Vill ni läsa mer finns Morgonrutin för skolbarn och Kvällsrutin för skolbarn. Det finns också rutinkort att skriva ut gratis, för morgon, eftermiddag och kväll.
Många barn klarar ett enkelt veckoschema med ord när de kan läsa och har koll på veckodagarna, ofta runt åtta eller nio år. Yngre barn har mer nytta av ett dagsschema med bilder.
Det som skiljer dagarna åt: skola, träning, prov, utflykter och vad som ska med. Det som händer varje dag behöver oftast inte stå med.
Bara där tiden spelar roll, till exempel när träningen börjar. För resten räcker det att veta vilken dag det gäller.
Välj en enkel bild eller symbol för varje aktivitet och sätt dem i ordning för dagen. Foton på era egna saker fungerar också, som gympapåsen eller cykeln. Behöver barnet mer stöd med struktur kan elevhälsan på skolan ge råd.
Där barnet står när det behöver informationen. Hallen och kylskåpet är vanligast, i barnets höjd.
Bildschema
Bilder eller symboler, med eller utan ord
Yngre barn och barn som läser bilder lättare än text
Går snabbt att läsa av. Äldre barn vill oftast ha enkla symboler i stället för tecknade figurer.
Dagsschema
En dag i taget, uppifrån och ner
Barn som vill ha det enkelt
Kort och lätt att följa, men måste bytas varje dag.
Veckoschema
Vad det visar
Hela veckan, en kolumn per dag
Passar ofta
Från ungefär 9 år
Bra att veta
Bra för att tänka framåt, till exempel packa träningsväskan kvällen före.
Vi börjar med ett litet antal familjer med barn mellan 9 och 13 år. Anmäl intresse så hör vi av oss när det finns plats.
Bli testfamilj